haffa mig en guz

amen tjena vad de har ändrat på denna sidan.
jag hatar att saker ska förnyas, eller nja. ogillar att det blir krångligt och svårt för oss tröga att tänka om. lära om på nytt så att säga.

Jag är tillbaka undrar ni? nja. det vet jag inte. kanske.
Men jag kom på en sak. Som jag frågade mig själv, och hur jag bäst resonerar svar är genom att skriva dom. Så varför inte göra det här. Kan ju lika väl dela med mig av min vanliga men jävligt ovanliga funderingar. eller konstiga sådana. tänker ni på konstiga saker? är jag ensam?

Men begreppet "jag ska skaffa pojkvän", "man borde skaffa sig en pojkvän så man kan göra ditan och dattan." Jag föstår inte det. Vadå skaffar? Går man till supermarkten och väljer ut en? Så funkar det ju inte. För att två människor ska kunna vara tillsammans krävs det att mycket klaffar, det går inte bara att "skaffa" bara för att? Eller kan man det? En pojkvän är väl endå
en person som man älskar och ser framtid med, och det växer väl fram? En sådan skaffar man väl inte?

Har jag inte lite rätt i det jag säger? Begreppet är fel, men endå används det. Är nog bara jag som är trög och ska reflektera över det mesta. Eller vafan vem försöker jag lura? Det är bara jag som tänker såhär! Tjejen med för mycket fritid kallas det. Fast det stämmer inte. Flickan med onödig skit i skallen väljer jag att kalla mig själv. Bra så, då var det bestämt.

Det har var ju trevligt, på återseende!

Hashtags

jag gillar hashtags, de gör cybervärlden så mycket roligare.. Sen gillar jag att överkonsumera hashtags också. Det är kul!

#jaggillarhashtags


Snopp

Tjääna!

Haft en superdupermegabra helg, faktiskt! Inte hänt något speciellt men bara varit så glad & positiv till det mesta. Ska gör ett "vad har jag gjort i helgen inlägg" nu, för jag kan..

Okej bloggen, fredagen började med att jag vaknade upp hos Mathias, jobb väntade mellan 10-20. Åkte hem till Virserum, somnade rätt fort. Vaknade på lördagen runt 10, blev besviken på vädret. Var i Sälleryd med pappa, valde färg på blommor till landet. Åkte hem, åt grillat. Gick till kajen nere vid virserums sjön, blev upphämtad av Sedin, Luva & Robin på en flotte. Åkte ut på sjön, chillade. Njöt av kvällssolen. Åkte i land, gick till Johannes kollade gp & Eurovision, loreen vann. (jippi).. Gick till luva, lyssnade på musik och försökte på mig en svepar tävling, förlorade. Gick, eller nä åkte hem. Somnade. Idag (söndag) vaknade jag vid 10 av att Nicklas spelade hög musik, blev sur. Men humöret vände efter någon minut när jag såg vädret, solade lite.. Åkte sen till Vetlanda för att hjälpa mamma flytta, svettigt. Kom hem efter 8 timmar, och nu ligger jag här.. Spännande läsning va??? Nä.

Återkommer med roligare skit. This is not my blogstyle..




Vi tjejer är kluriga varelser


Skriver detta inlägg från mobilen, bloggnörd som jag är, så eventuella stavfel är tillåtet. Får hoppas att autocorrecten vill samarbeta med mig!

Okej är inte vi tjejer kluriga? Alla killar skriker ja nu, men jag menar kluriga då vi blir annorlunda med vår bästa tjejkompis än vad man när man är med sitt tjejgäng. Kan omöjligt finnas tjejer som är sådär ordentliga och fina hela tiden. Pratar ni aldrig om, hår på muttan, era svettningar, hur er mens fungerar, när ni bajsade sist osv. Nu är jag kanske lite väl extrem, men det är ju faktiskt såhär folk tror att vi inte är, fast jag är säker på att alla är såhär, när man sitter med sin bästa vän åtminstone. eller har jag fel? Finns det tjejer som är sådär otroligt tjejiga, fina i kanten & skulle dö om man hörde någon rapa, eller hörde ordet fis.

Kom på detta då jag och min goda vän Elin sitter ute i solen och diskuterade hårväxt, och näst intill jämförde. Tjejigt va?

Puss på er


serious girl


en aning seriöst inlägg.

Kan man verkligen säga ifrån till allt? finns det inga "speciella" situationer
som man säger att saker är okej, fast man egentligen vill skrika nej. 
Jag menar inga självklara situationer nu, utan sådana där knepiga.
Man kan ju alltid visa sin missgivenhet på olika sätt, genom kropp & "attityd", utan
att försöka öppna käften, vilket inte alltid är bra. Men då misstolkas det och man får
inte heller fram det man får fram då man öppnar sin mun och säger; Nej, jag vill inte det.

Jag personligen har fått problem med detta, jag är för snäll- som mina vänner fint beskriver mig.
Jag måste lära mig att säga ifrån, säga ifrån även i knepiga situationer. börja tänka på mig själv,
vad jag trivs bäst med, vad jag vill. När det gäller vanliga saker, och om folk behandlas olika är
jag verkligen den som säger ifrån direkt. Det vet nog de flesta som känner mig, men nu är det ur
en annan synvinkel vi pratar om. Så ni är med på noterna..

Jag skulle gärna vilja dra upp ett exempel, men rädd att det ska misstolkas av mina läsare,
eller ja jag vet ju inte vilka som läser och kan bli så dunderfel då. Folk kan ta åt sig,
fast man tar exempel som är ur denna värld och inte kopplade till någon så tar folk
åt sig endå. Den är också klurig, varför gör människor det?

Dags att sluta med detta deep talk, var bara en grej som slog mig då jag nyligen ville skrika;
NEJ DET VILL JAG INTE, men pga omständigheterna sa jag "ja visst" lite nedstämt & uppgiven.

Come on Pernilla, vart har din stake tagit vägen? Den du hade då du sket i situationer och sa
vad fan du tyckte. Vad har hänt? Blivit vuxen och tänker inte bara på dig själv, utan även dina
medmänniskor och deras känslor. Deras sårbarhet och inte. Ja, jag tror det. Kanske är något
positivit iallafall. Jag har blivit vuxnare? eller jag vet inte........ bajs.

hejdå



tar smartphonen över våra liv?


Okej, nu ska jag vara seriös då jag "tänkt" till.

1. Hur många är ägare av en så kallas "smartphone"?
Nästan alla va?

2. Har ni upptäckt att man kan scanna in koder, från till exempel en matvara?
Det märkte jag för någon vecka sen.
Nu när jag tänkt på det finner jag dessa koder överallt, finns i tidningar, i reklamen, på varor osv.

Man kan alltså scanna in en denna kod på en vara i affären och då få olika förslag på
maträtter som man kan göra av den råvara.

Jag ställer mig frågorna:

1. Är det här bra?
2. Har det gått för långt?
3. Är vi för lata för att kolla recepten INNAN vi går och handlar?
4. Är den praktiska "handlelappen" påväg ur denna tid?
5. Tar smartphonen över våra liv?

Äh jag vet inte men tänka på onödiga saker, det kan jag.
Ge mig lite applåder för detta fantastiska inlägg.. tack & bock för denna gång :)

oskrivna regler. finns dom?


det här med de "oskrivna regler" som finns, är inte det påhitt egentligen?
jag menar, av ren artighet så ställer man sig sist i kön i affären för man vet ju
hur segt det är att stå där själv. Men det är väl för fan ingen "oskriven regel" för det?

Och vem kom på att man ska kalla det "oskriven regel" när faktiskt det mesta handlar
om artighet, om vad man har för vett i skallen. Finns ju såklart undantag..

En "oskriven regel" för mig är att man till exempel försörjer sina barn.
DÄR har vi en oskriven regel. Det gör man bara. Man försörjer sina barn med kärlek.
Visst finns undantag här med men de är bara allmänt korkade och borde brännas på bål.

Är ni med mig i tänket eller svammlar jag som vanligt?


it's just a fucking lie.


BAM BOM BAAOM!


Ännu ett kategori kommer till skott.
Jag vet att detta var uppskattat i mina "förra bloggar".
Låt mig presentera kategorin "Jag tänker till"
Exempel på vad jag har skrivit förr under denna kategorin;

Hur Eva & Adam (de s.k första människorna) kan ha navel - (de är avbildade med navel),
eftersom man får navel då man har navelsträng i mammas mage o får näring osv. '
MEN eftersom de var de första människorna kan de ju inte ha navel?
HAR JAG INTE RÄTT!?



RSS 2.0